"Jag är trött, sliten, borttappad och vilse
Överallt letar jag efter dig
På natten slås jag av drömmarna som ger mig fejka förhoppningar
Jag vaknar om, om och om igen och känner mig kall, tom och ensam
När dagen växer fram slås jag mot verkligheten som du inte längre är kvar i
Jag kan känna din närhet men den börjar försvagas
Dina rörelser rinner av min kropp som sand i ett timglas
Det är nästan som inget har hänt
Men jag vet med smärtan att det var sant, de var på riktigt, du var på riktig och inte en dröm
Var är du då? Jag letar efter dig"
- Saga Eriksson 2014
Det svåra med att ta en dag i taget är att man inte vet hur lång tid det tar. Det värsta med att inte veta när det går över är att det är så lätt att ge upp.